Min italienske pojkvän känns sällan speciellt italiensk. Förutom när han gör minen till vänster. Jag vet inte riktigt vad som händer, men plötsligt förvandlas han fran en mjuk pojke fran Sydtyrolen till en manlig, eldig romare. Jag tror det har att göra med hur han fäster blicken nagonstans, rynkar pannan och öppnar munnen en aning. Samt den romerska näsan förstas. Fast sedan tar han pa sig sin nyinköpta svenska gubbkofta, och alla spar av Italien är borta inom brakdelen av en sekund.
5 comments:
Logga in på msn:en
Puss
Jag kan väl också chocka om jag vill..... (fast i och för sig kanske det inte ´kommer som någon större chock. =) puss
...en fin hörna du har... och så gillar du städer som jag gillar... eller som vi älskar...
hej!
har precis upptäckt din blogg, me like!!
önskar bara du skrev lite oftare ;)
kram R
Tack så mycket för uppmuntran! Jag ska försöka ta tag i bloggen igen.
Post a Comment