Jag har glömt hur man cyklar.

Barcelonabor har ett nytt sätt att förflytta sig, och jag med dem. Det kallas Bicing och gar ut pa att cyklar ställs till förfogande för allmänheten. Runt om i staden har man satt upp cykelstationer, som ett alternativ till buss, bil eller taxi. För 6 Euro far du ett kort hemskickat som ger dig rätt att använda alla de här cyklarna. Da man tagit sig fran punkt A till B lämnar man helt enkelt cykeln pa närmsta cykelstation och promenerar iväg. Helt gratis (förutom anmälningsavgiften pa 6 euro), men om man använder cykeln mer än en halvtimme far man betala nagra cent, och om man snor den sa "köper" man den helt enkelt och 150 Euro dras fran ditt konto.

Det är en kanonidé, men jag har glömt hur man cyklar.

Igar, när det var dags för premiärturen, vinglade jag omkring pa Barrio Góticos gator som nagon som drabbats av ett virus pa balanssinnet kombinerat med för mycket alkohol. Tva poliser fick rädda sig bäst de kunde där jag kom framsusande med vinden i haret i vad som sag ut som ett försök till slalom.

Tidigare har jag aldrig riktigt haft förstaelse för urbana cyklister. Jag har tyckt att de har varit livsfarliga och arroganta. Nu förstar jag ju hur det är. Det är inte cyklisterna som är i vägen för fotgängarna, det är alla jäkla fotgängare som tar varje chans de far att slänga sig ut framför cyklisterna.

Men joder, vad härligt det är att cykla igen.

Förresten... Igar, när vi letade filosofiböcker pa bokhandeln La Central i Raval ackompanjerades det av The Nationals senaste album Boxer. Lyssna pa dem här. De är fantastiska, speciellt latarna Fake Empire och Start a War.