Jag funderar pa om det är dags att jag börjar bli osäker pa min sexualitet. Efter tva manader här tittar jag mig omkring och inser att jag i stort sett bara umgas med killar/män. Här skulle jag egentligen vilja säga "Inget chockar mig längre, grova ord och sexhistorier hör till vardagen.", men jag kan inte. Dels för att det aldrig riktigt har chockat mig, dels för att jag vet att bland mina fantastiska närmsta vänner hemma (alla tjejer) sa är snacket dubbelt sa grovt och provocerande (visst, TOTL?).
Vad har hänt med dagens män?
Igar till exempel, satt jag och drack öl och at pizza med Francesco, Bernhard och Yoshi. Men vad gjorde vi mer? Hade vi raptävlingar eller försökte vi bräcka varandra med helgens intima upplevelser? Knappast. Vi spelade Risk, och vi hade skitkul.
I vissa avseenden är jag dock fortfarande en aning pryd. När jag kom hem fran Fs lägenhet igar morse och hörde fnitter (helt klart av den feminina typen) fran Alfs sovrum, och senare, när fnittret lämnat byggnaden, tvingades höra Alf säga "Hoppas vi inte störde dig när du kom hem imorse, vi var nog lite högljudda, haha" sa ville jag bara hoppa ut genom fönstret. Jag vill inte veta vad min 150 centimeters, desperata mexikan till lagenhetskompis har för sig mellan lakanen, hur ohämmad jag än rakar vara.
Kanske passar jag inte in bland killarna ända, eller kanske handlar det om att de män jag umgas med är en annan sorts män än Alf. Gentlemän.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment